måndag 12 mars 2012

*

morgonen som jagar oss och
fåglarna som sjunger, trots mig
och kunde jag följa dig åter
till slocknade stjärnor,
kunde du drömma mig närmare

kunde jag göra dig sällskap
till den nedstigna solen,
bortom verkligheten,
drömska, sömndruckna, törstande
drömmar öppnar mina ögon

att åter falla i sömn

svepa in oss i månens silvertäcke

*

Man har sett så mycket
av evigheten ändå

fyllt lungorna till bristningsgränsen

strålande från mitt bröst
ett allt

andas ut
åh, fladdrande ljus
släck mig!

torsdag 8 mars 2012

* (remake, någon hade rätt en gång)

du är marken jag går på om morgonen
nynnandes på en ödets ironi,
en mardrömssymfoni om
ett hjärta i vila,
gömt mellan raderna,
glömt mellan nätterna

Du är den annalkande dagen,
ett sätt att inte gå itu,
att inte förtvivlat
söka efter gåtan
till svaret du redan har

Du är allt vi aldrig visste,
min skakande hand och
din motståndets mask som
delar mig mitt itu
nu ser du precis hur gammal jag är.

onsdag 7 mars 2012

*

Och min axel ömmar efter dig.

onsdag 15 februari 2012

*

där är solen som bränner, fastnaglad på himlen
det är vi som snurrar säger dom och det är tiden, det är rymden och
allt som spricker i värmen är vårt

allt det som rämnar är bara tid och rum

onsdag 14 september 2011

.

din hand mot min heta panna
spricker

mitt arbetslösa hjärta
och klockan är fyra där just jag sitter och där just det
som skräms
är just det
som vi aldrig kunde vara

glasbiten på stranden och det faktum
att den är mjuk
men delad
vass

lördag 25 juni 2011

.

trafiken har vaknat nu

regnet slutat slå mot fönstret

det som skänkte mig ro är borta,

åskviggarna som färgade ditt hår och

tro blir till antaganden blir till fakta

det som är stort i mig

är inget i dig

lånade ord är allt jag förmår

och gatlyktan stryker ditt hår,

väcker mig i sömnen.

onsdag 15 juni 2011

.

För första gången

och den sista

lever jag

vinden rör dig men

dikten dröjer sig kvar

i mig

finns inte

i dig

är den mitt hjärta som stannar

. (Tack Tomas)

svaret ligger i rännstenen

dit ingen ser

där din cykel ligger begravd

bara en halvmåne som sticker upp

som ett fragment av det som kunde varit

som texten jag målade då jag vaknade inatt

den tiden på dygnet då alltet omfamnas,

men förloras i otrygg sömn,

färdiga drömmar

där allt ligger i rännstenen,


och jag säger inget, till ingen nytta

tisdag 7 juni 2011

. (Tack Gunnar)

regnet stiger i mig och

åskan slocknar långsamt på himlen

sträcker ut sig på marken

vinden breder ut sina vingar

sluter dig i dem och

mina lungor exploderar

varje sömnlöst andetag

blinda för ljuset

dömda till livet

att vanka av och an