tisdag 10 maj 2011

enough already! dags att lägga denna till handlingarna.

Det är söndagkväll och jag tänker
 att du ska komma och fylla i sprickorna i fundamentet
du ska vara det där mellanrummet mellan raderna i allt jag skriver,
det som när allt kommer omkring betyder något och
jag förnam dig idag på bussen
då den passerade kronprinsen, som en ljuspunkt i periferin
men jag var alltför upptagen
funderade på hur de som bor där känner det nu när
någon har byggt ett högre hus.

för sent insåg jag mitt misstag,
 vaknade av bussens trötta stön och pensionären som desperat
försökte finna sin plats i det krängande vidundret
försökte vinka  men insåg det lönlösa i att vinka åt någon lika blind
istället pekar hon mot himlen med sin vita käpp
jag tittar upp och ser en liten fågel  frenetiskt
stillstående flaxa; vinden matchar precist vingslag för vingslag
och "jag känner mig sådär ibland" förklarar hon
singlar utmattad ner

som en snöflinga från morgongrå himmel
var och en unik sägs det


*

går alltid vilse i
all tid och allt rum och
sträcker på mig ibland, känner
min lägenhet är för liten att slarva bort sig i egentligen,
men den är stor nog för att rymma dig, stor
nog att rymma oss och därför
är den stor nog att rymma, stor nog
att försvinna i

och du såg mig idag och jag dig men
jag fortsatte läsa, för det är nog
det enda jag egentligen kan
jag har alltid läst bättre än jag skrivit
betraktat bättre än jag deltagit
där är solen som bränner, fastnaglad på himlen
det är vi som snurrar säger dom och det är tiden, det är rymden och
allt som spricker i värmen är vårt

allt det som rämnar är bara tid och rum


*

en av sprickorna går djupare än de andra
där saknar jag mina ögon
har inga armar eller ben
stirrar blint på händerna framför mig
linjerna har jag aldrig trott på
så som vissa gör
jag tror på den torra huden
de avbitna naglarna
dina avgnagda ben
korslagda armars motstånd
dom spricker så lätt nu
och din tunna, transparenta hy
kysser ditt vilande hjärta
smeker ärren ömt
och det är klart att du skulle kunna
men vet inte om jag vill